"das ding an sich"

På somrarna under 40talet bodde jag hos min mormor på landet. Landet var den sörmländska naturen utanför Stjärnhov. Strax innan man kom till min mormors hus delade sig vägen i en trevägskorsning. Där i slänten låg ett enormt stenblock. En monolit av grå granit bitvis mossbevuxen. Stenblocket fascinerade mig – dess ofattbara volym och massa. Blocket låg där i sluttningen med skogen i ryggen, ett stort väsen, som satt sig ner för att begrunda vilken väg den skulle välja. Stenen valde mig, så länge jag kan minnas har jag alltid velat forma och har format med mina händer.





Var det stenbumlingen som inspirerade mig till att bli skulptör? När jag för några år sedan såg den igen tänkte jag, var den inte större, mitt barndoms berg, sett med en vuxens ögon. Kanske det är fascina-tionen med skulptur; volymers förhållanden till rummet och subjektet. Hanns Karlewski, 1993
  tillbaka till textmenytill skulpturer